Universal Declaration of Human Rights - Amuesha-Yanesha ()


Arrpa' anaret ÃÉallohuen allpon derechos ñeñt ÃÉe'ñe po'ñocÃàh yocop ñeñtÃÉcha' atet ÃÉ yepÃÉa'yena allohueney acheñeneshay ama't errapÃÉaren arr patsro

Ahuat ÃÉÃÉÃÉañ fecha 10 de diciembre 1948 ñeñt ÃÉAsamblea General de las Naciones Unidas, ñetpa' quellquët ora allpon derechos ñeñt ÃÉe'ñe po'ñocÃàh yocop allohuenacpay acheñeneshay ama't errapÃÉaren arr patsro. Allochñapa' orrtachet añ ñoñets ñeñt ÃÉatet ÃÉanaret ÃÉderechos; ñeñtÃÉpa' ñeñtÃÉara orrtetsa arr añ papÃÉllo. Allempo o' orrtachet añ papell ñapa' otyesan ora allohuen anetsocÃàhno ñeñt ÃÉorrtatene Naciones Unidas, tÃÉorretepa' attÃÉoch epa'hua añ ñoñets errapÃÉaren arr patsro. Orrtachetepa' erracmañen allcha' lleya'yeset ora allpon pa'namen acheñenesha' arr patsro. NamÃÉa yecÃàhatyesetepa' añ derechos ora allpon escuelacÃàhno ñamÃÉa ora allohuen anetsocÃàhno ama't errotÃÉeneta po'gobiernoret.

Ñeñt ÃÉ ñanom

Yapa' yeñoteñ ñerra'm yemneñ o'ch yeycÃàhena e'ñe cohuen añe patsro, ama yemneñe o'ch eñalleta ñeñtcha' yepatare'tene' ñeñt ÃÉ yoctÃÉen ya; ñamÃÉia ñeñt ÃÉcha' ya'mÃÉcha'nocÃàhtana'tenaya ama yemneñe o'ch orrta.

Ñerra'm yemneñ o'ch e'ñe pocte' es yepÃÉanna'ta ñamÃÉa ñerra'm yemneñ o'ch e'ñe cohuen mueche't ÃÉyeycÃàhena añe patsro, añ poctetsa o'ch yeñotua. AttÃÉo ye'ñalletyesa arr patsro e'ñe attÃÉecma cohuen yesherbÃÉa'yen allohueney ñeñtÃÉey yecÃàha'yetsa añe patsro, amach eñalle ñeñt ÃÉ atsenatpo' entenet.

ÑamÃÉa allohuenacpay ñeñtÃÉey arromñatÃÉey e'ñe attÃÉecma eñall ñeñt ÃÉ otenet derechos ñeñtÃÉcha' e'ñe cohuen yocshatene' añe patsro. ÑeñtÃÉpa' ama't eseshapa' amach puerratamÃÉperryeto ama't errponaña. Tarraña yeñoteñ ahuatÃÉotÃÉeñ ñerra'm esempo acheñenesha'pa' ama esoye eñchete'tÃÉe añ derechos, ñetpa' errotÃÉuanen pÃÉa'yesete't ÃÉpo'potantañ ñeñt ÃÉ tsena'tenet. ÑeñtÃÉpa' yeñoteñ yeyocÃàhro ama apÃÉapahuoyaye. ÑamÃÉa yeñoteñ añ atarr cohuen allohuenacpay ñerra'm chap allempo allohueney e'ñe cohueno'tsa'yeney arr patsro. TÃÉarro'mar ñerra'm atet ÃÉyocsha'yena arr patsro amach es ya'mÃÉcha' - nochtana'tenaye, amach eñalle ñeñt ÃÉcha' yemuerocÃàhtatene'. Ama't allempo es yeños po'poñ ñeñt ÃÉcohuen yenten ya, amach eñalle ñeñt ÃÉcha' yote' eso'martÃÉe' peñen po'poñ cotÃÉapÃÉñats. Ñerra'm yapa' yame'ñeña po'poñ ñeñt ÃÉcohuen yenten ya amach eñalle ñeñtÃÉcha' yepatare'tene'.

Ñeñt ÃÉo'mar yeñoteñ e'ñe pocte' o'ch yene' ñoñets attÃÉoch yeñotatanna'tyena ora allpon añ derechos attÃÉoch allohueney e'ñech cohuen yentannena allochñapa' amach eñalle acheñ ñeñt ÃÉ amuerocÃàhtataretÃÉtetsa. Allochñapa' amach orrtateneto atÃÉparñats ñeñt ÃÉ atetÃÉ amuerocÃàhtatarettenet.

ÑamÃÉa yeñoteñ e'ñe pocte' e'ñech cohuen yamo'tstannena po'poñ acheñenesha' ñeñt ÃÉyecÃàha'yetsa po'poñ anetso'mar arr patsro.

ÑamÃÉa yeñoteñ allohuen allpon pa'namen anetso'marnesha' ñeñt ÃÉorrtatene ñeñt ÃÉ otenet Naciones Unidas, ñetpa ñeñtÃÉa e'ñe cohuen entenet ñet. ÑeñtÃÉo'mar ñet nenet ñoñets all quellco attÃÉo allohueney arromñatÃÉey ñeñtÃÉey eñalletyetsa arr patsro e'ñech attÃÉecma cohuen yesherbÃÉa'yen ñamÃÉa allohuenacpay attÃÉecma eñall ñeñtÃÉ otenet derechos attÃÉoch e'ñe cohuen yocsha'yena arr patsro allohueney ama t coyaneshohuen. Ñeñt ÃÉo'mar ñetpa' añ e'nenet o'ch orrtatenet ñeñt ÃÉ cohuen sherbets allohuenacpay acheñeneshay arr patsro. Allochñapa' attÃÉoch allo'na yesen yenpanna'tnomtsa attÃÉoch yocsha'yena e'ñe cohuen arr patsro o'ch yechyen ñeñtÃÉ yepallta'yena ñamÃÉa amach eñalle ñeñt ÃÉ amÃÉcha 'nocÃàhtana 'tenaye, e 'ñech cohueno 'tsa 'yeney.

ÑamÃÉa yeñoteñ allohuen pa'namen anetso' marnesha' ñeñt ÃÉ orrtatene' Naciones Unidas ñetpa' net po'ñoñ attÃÉoch tÃÉorra'yeset attÃÉoch ame'ñachet allohuen acheñenesha' ñeñt ÃÉerrapÃÉaro'tsa'yenet añ patsro, allochñapa' attÃÉoch e'ñech cohuen entuenet añ derechos ñamet; ñeñtÃÉpa' allohuenacpuet e'ñech cohueno'tsa'yenet.

ÑamÃÉa yeñoteñ ñerra'm po'ñocÃàh e'ñech cohuen yetsotuer e'ñe atet ÃÉyene' yeñoñ añ poctetsa o'ch yeñotatanna'ta añ derechos ñeñt ÃÉ allohuenacpay allochñapa' e'ñech cohueno'tsa 'yeney.

ÑeñtÃÉo'mar tÃÉe'pa'

ASSAMBLEA GENERAL ñeñtÃÉara Naciones Unidas arrpa' orrtatenet

ORA ALLPON DERECHOS NENT ALLOHUENACPAY NENTEY PA'NAMENEY ACHENENESHAY. Allochñapa' attÃÉoch allohuen cÃàhocmach yeyerpa'yena allohuen derechos ñeñt ÃÉ aquellcaretÃÉtetsa arr. ÑamÃÉa cÃàhocma yeycÃàhach po'potantañ attÃÉoch ñetpa'cÃàho'ña e'ñech cohuen amÃÉcha na'tpo' entuenet ñamet añ derechos. Allochñapa' attÃÉoch ama't erracmañen arr patsro eñotueretcha' añ derechos ñamÃÉa po'ñocÃàh atetÃÉÃÉcha' cohuen yemorrentanna'tuerra. ÑeñtÃÉpa' attÃÉepa'ch perra arr yepatsño ama't ñamÃÉa ora errapÃÉaren po'potantañ anetso'mar arr patsro. AttÃÉepa'ch perra allohuen anetso'marnesha' ñeñt ÃÉorrtatene' Naciones Unidas ama't ñamÃÉa po'potantañ ñeñtÃÉ yenpuenet ñet. Allpon derechos ñeñt ÃÉyechyen attÃÉoch e'ñech cohuen yeycÃàha'yena arr patsro ñeñtpa' añecÃàhno:

CotÃÉapÃÉñats 1.

Allohueney ñeñtey arromñatey attÃÉo ye'ñalletyesa arr patsro e'ñe attÃÉecma cohuen yesherbÃÉa'yen. ÑamÃÉa yechyen allpon derechos attÃÉoch e'ñech cohueno'tsa'yeney arr patsro. ÑamÃÉa allohuen attÃÉecma yechyen alloch yoctÃÉape' chyen cohuen ñamÃÉa yeñotyen yeyocÃàhro ñeñt ÃÉÃÉe'ne pocte' enten acheñenesha' ñamÃÉa ñeñt ÃÉama pocteye' enteneto. Yeñoteñ añ poctetsa e'ñe yemo'nasheñ yepÃÉannena ama't ora allohuen allpon acheñenesha' ñeñt ÃÉañe patsro'tsa'yeney.

CotÃÉapÃÉñats 2.

Ora allohuen allpon acheñenesha' ñeñt ÃÉ añe patsro'tsa'yen, attÃÉecma echyenet añ derechos attÃÉoch e'ñe cohuen yecÃàha'yenet arr patsro. Allohuenet attÃÉecma echyenet añ derechos ama't erra'tsentÃÉe' po'mÃÉreñtsoret penet, ñamÃÉa ama't errotÃÉena orrtenet, ama't quelluareret ama't ñamÃÉa ñeñt ÃÉ huallama'tÃÉareret, ama't coyaneshohuenet attÃÉecma echenet añ derechos. ÑamÃÉa ama't erra'tsentÃÉe' ñeñt ÃÉ po'yomporer penet ñamÃÉa ama't erra'tsen cotÃÉape'chyenet ñeñt ÃÉ cohuen entyenet po' gobiernocop ama't po'poñ poctÃÉapÃÉñar e'ñe attÃÉecma echenet añ derechos ñeñt ÃÉ allohuenacpay ñeñtÃÉey arromñatÃÉey arr patsro. Ama't ñeñt ÃÉ huocchañetets arr patsro, ñeñt ÃÉ ama es echyetso arr patsro ñeñt ÃÉ ama esoye' enteneto, ñetpa'cÃàho'ña e'ñe attÃÉecma echenet añ derechos ñeñt ÃÉ allohuenacpay ñeñt ÃÉey arromñatÃÉey. ÑamÃÉa attÃÉecma echenet añ derechos ama't erra'tsena anets all yecÃàha'yenet ñamÃÉa ama't errotÃÉen po'gobierno echenet all pa'netsro. Ama't po'gobierno amÃÉcha'nocÃàhtana'tanetañ amapa' e'ñe cohueno'tsa 'yenet e'ñe attÃÉecma echenet añ derechos ñeñt ÃÉ allohuenacpay ñeñtÃÉey arromñatÃÉey arr patsro.

CotÃÉapÃÉñats 3.

Allohueney yechen derecho o'ch yocrrena arr patsro amach eñalle ñeñtÃÉcha' amÃÉicha'nocÃàhtana'tenaya. Elloña eñall ñeñtÃÉcha' yemoñenaya.

CotÃÉapÃÉñats 4.

Ama't puesheñarraya acheñey amach ataruasataretÃÉeye e'ñe attÃÉa. Amuepa'ch pomueñeto acheñ ñeñtÃÉcha' taruasatenet e'ñe attÃÉa, ama't errotÃÉena.

CotÃÉapÃÉñats 5.

Ama't puesheñarra amuepa'ch amuerocÃàhtataretÃÉteno ene attÃÉa, amach atserrpÃÉaretÃÉteneto atetÃÉ ñerra 'mrratÃÉe' berr atserrpenet.

CotÃÉapÃÉñats 6.

Ora allpon leyes ñeñt ÃÉ anaretÃÉe'tyetsa allohuen acheñeneshacop ñeñtÃÉpa' ñeñtÃÉcha' a'poctatyenahuet ama't puesheña'ttset ñerra'm esempo echyenet problema.

CotÃÉapÃÉñats 7.

Amach eñalle acheñ ñeñtÃÉecop ama sherbeno añ leyes ñeñt ÃÉ atet ÃÉ anaretÃÉ. AttÃÉecmach yenpuenana ama't allohuen acheñenesha', amach eñalle acheñ ñeñtÃÉ ama amorrentaretÃÉeyaye. ÑamÃÉa añ derechos ñeñt ÃÉ aquellcaretÃÉ arr, ñeñtÃÉpa'cÃàho'ña attÃÉecmach allohuenacop ñeñtÃÉcha' moñenaya ama 't erra'tsena acheñer ñerra'm esempo eñall ñeñtÃÉcha' puerratamÃÉÃÉÃÉÃÉÃÉÃÉÃÉÃÉpsahuetañ añ derechos.

CotÃÉapÃÉñats 8.

ÑamÃÉa ñerra'm esempo esesha'pa' mueneneñ o'ch puerratamÃÉpsan acheñenesha' añ derechos ñetpa' e'ñe pocte o'ch e'nenet autoridades ñeñtÃÉcha' a'poctaterrahuet ñeñt ÃÉ atet ÃÉanaret ÃÉpo'leyes ñamÃÉa po'constitución.

CotÃÉapÃÉñats 9.

Amuepa'ch arrmataretÃÉteno acheñ e'ñe attÃÉa. Amuepa'ch yottamÃÉpesyeneto acheñ e'ñe attÃÉa. Amuepa'ch mueño ' teneto acheñ bÃÉacÃàhayo allcha' muerocÃàhtena.

CotÃÉapÃÉñats 10.

ÑamÃÉa allohuen acheñenesha' ama't esesha' ñerra'm esempo otteñe'charetÃÉtena ñapa' echenancha' derecho o'ch a'poctater ñoñets e'ñe cohuen juezesho. Juezpa' e'ñech cohuen o'ch eñoch ñerra'm po'ñocÃàh atet ÃÉo' pÃÉohua. Amach e'ñe attÃÉa atserrpeñeto. ÑamÃÉa ñeñt ÃÉotteñe'charetÃÉtetsa juezpa' o'ch eñotach ñeñt ÃÉ derechos echen ñamÃÉa ñeñt ÃÉ po'deberes. Amach es a'nahua o'pateñeto ama't puesheñarra acheñ.

CotÃÉapÃÉñats 11.

  1. ÑamÃÉa ama't esesha' ñeñt ÃÉ otteñe'charetÃÉtetsa allo'tsen autoridades, amuepa'ch ahuen otatsteto autoridades añ acheñ po'ñocÃàh atet ÃÉo' pÃÉohua. Añcha' ñanom e'mÃÉñochetepa' ñeñtÃÉcha' yenpuene' ñeñt ÃÉ otteñe'charetÃÉtetsa. E'ñech cohuen acopÃÉa eñochet po'ñocÃàhtÃÉe' atetÃÉ o' pÃÉohua. ÑeñtÃÉpa' atetÃÉcha' penet allo'tsa'yen shonte' acheñenesha', amuepa'ch a'nahua o'pateñeto.
  2. ÑamÃÉa añecpuepa'ch coñchachet acheñ ñeñt ÃÉ atÃÉpare'tene' ñoñets ñeñt ÃÉ atetÃÉ anaretÃÉ e'ñe allempo. ÑamÃÉa ñeñt ÃÉ atetÃÉ anaretÃÉ ñeñtÃÉcha' atetÃÉ coñchachet acheñ ñerra'm atÃÉpare'chet añ ñoñets ñeñt ÃÉ atetÃÉ anaretÃÉ ñeñtÃÉach coñchachet allempo. Amuepa'chña añe'na coñchateñeto acheñ ñeñt ÃÉ ahuatÃÉotÃÉeñ atetÃÉ petsa allempo ama eñalle ley ñeñt ÃÉ otets atetÃÉcha' sepÃÉa. ÑamÃÉa añach coñchatenet ñeñt ÃÉ atÃÉpare'tene ley e'ñe atetÃÉ anaretÃÉ. Amachña añe'na coñchateneto aton ñeñt ÃÉ ama attÃÉeye' anaretÃÉtena allempo atÃÉpare'tena.

CotÃÉapÃÉñats 12.

ÑamÃÉa ñeñt ÃÉ e'ñe yocpa atetÃÉ ñerra'm yepaquell ñamia yamo'tsesha' ñeñt ÃÉ parro yeycÃàhena ñamÃÉa allohuen ñeñt ÃÉ yechen ñeñtÃÉpa' e'ñe yocpa. Po'potantañpa ama pocteyaye o ch be'tÃÉoset attÃÉoch o'patapretenyet ñeñt ÃÉ e'ñe yo. ÑamÃÉa amach asasaretpahuoyayye, ñamÃÉa amach asochatse'tpahuoyayye. ÑamÃÉa allohuen ñeñtÃÉ asasaretÃÉtetsa e'ñe attÃÉa ñamÃÉa ñeñt ÃÉ asochatse'taretÃÉtetsa e'ñe attÃÉa, ñetpa' echenet derecho o'ch moñenanet añ ley ñeñt ÃÉ atetÃÉ anaretÃÉ.

CotÃÉapÃÉñats 13.

  1. ÑamÃÉa allohuen acheñenesha' echenet derecho o'ch chope'chyeset ama't erra sechyenet allohuanen puen Estado alí yecÃàhenet.
  2. ÑamÃÉa echenet derecho ñerra'm monenet o'ch salerret ama't erra'tsena Estadot ÃÉama't ñerra'm muenenet o'ch salerret ama't ñet pue'stadotÃÉpa e'ñe pocte'. ÑamÃÉa echenet derecho o'ch cÃàhacÃàherret pue'stado ñerra'm esempo monenet.

CotÃÉapÃÉñats 14.

  1. ÑamÃÉa ñerra'm esempo amuerocÃàhtataretÃÉta ama't puesheñarra e'ñe attÃÉa poctaÃÉpÃÉño'maret ñetpa' echenet derecho o'ch yeterret, ahuerret po'poñ anetso allcha' agaparetÃÉterret e'ñe cohuen.
  2. TÃÉarraña ñerra'm acoñchataretÃÉtet taÃÉrro'mar o' muetset acheñ amapa' atÃÉpare'tet po'poñ leyes amapa' añ derechos ñeñt ÃÉ nen Naciones Unidas ñerra'm ñeñtÃÉecop acoñchataretÃÉtet amach agaparetÃÉteto po'poñ anetso.

CotÃÉapÃÉñats 15.

  1. Ñama allohuen acheñenesha' echenet derecho ñeñtÃÉcha' pa 'netser penet.
  2. ÑamÃÉa amach errotÃÉenot ÃÉpuerratamÃÉpÃÉseto acheñ po'derecho attÃÉo pa'netser penet. TÃÉarraña ñerra'm esesha' mone' o'ch yecÃàha'huerret po'poñ anetsro ñeñtÃÉcha'pa'netser perr allempotÃÉeñ ñeñtÃÉpa' e'ñe pocte' ñeñtÃÉpa' po 'derecho.

CotÃÉapÃÉñats 16.

  1. ÑamÃÉa allohuen acheñ ñeñt ÃÉ po'nare' ñerra'm muenen o'ch sena'ta ñamÃÉa coyanesha' ñerra'm muenen o'ch some'ta, ñeñtÃÉpa' e'ñe pocte' ñeñtÃÉpa' po'derecho. Pocte' o'ch yoranna'tet attÃÉoch chemere'tet. Ama't esesha' muenats e'ñe pocte ama't erra'tsentÃÉe' po'mÃÉreñtsoret penet, ama't erra'tsentÃÉe' ñeñt ÃÉ pa 'netser penet, ama't erra'tsentÃÉe' po'yomporer penet. ÑamÃÉa coyanesha' attÃÉecma echenan derechos ñeñt ÃÉ echen yacmanesha' ñerra'm esempo o'ch some'ta. Ñama allponmat yoranna'tet coyanesha'pa' ñeñtÃÉecma derechos echen ñamÃÉa ñerra'm sannerretpa' coyanesha'pa' attÃÉecma echenan derechos.
  2. Tarraña ñerra'm esesha' ama muenenaye o'ch yoran po'psheñeñ ñeñtÃÉcha' puerrollar pÃÉa' amapa yacma ama mueno ñeñtÃÉcha' puetaÃÉpor pÃÉa', pamo'mte'pa' amach errotÃÉenot ÃÉÃÉÃÉapano po'psheñeñ yacma e'ñe ña po'huamencot ÃÉñerra'm coyanesha' ama mueneñe.
  3. ÑamÃÉa ñeñt ÃÉ yecÃàhetsa parro pa'pacllo ñeñt ÃÉ pamo'tsna'tar pÃÉannena ñeñtÃÉpa' e'ñe pocte' atetÃÉ yeycÃàhen arr patsro. ÑeñtÃÉo'mar ñeñtÃÉpa' gobiernocop o'ch cohuamÃÉpenan allohuen familias ñeñt ÃÉ parro yecÃàha'yenet.

CotÃÉapÃÉñats 17.

  1. ÑamÃÉa allohuen acheñenesha' echenet derecho o'patetepa' ñeñt ÃÉ e'ñe ñocmuet, atet ÃÉñerra'm pa'paquell, po'patseñ, payara. ÑamÃÉa e'ñe pocte' o'ch o'pataprecha po'potantañ ñeñt ÃÉ parrocma taruasa'yenet.
  2. ÑamÃÉa ama aprratamÃÉpespahuoyaye e'ñe attÃÉa ñeñt ÃÉ yo'patena ya atetÃÉ ñerra'm yepaquell, yepatseñ, yayara.

CotÃÉapÃÉñats 18.

ÑamÃÉa allohuen acheñenesha' ama't erra'tsena acheñer echenet derecho o'ch cotaÃÉpe'chyenet ñeñt ÃÉ e'ñe cohuen entenet ñet pueyocÃàhreto. ÑamÃÉa allohuen acheñpa' echenet derecho o'ch po'yomporer peñet ñeñt ÃÉ e'ñe cohuen entenet ñet. ÑamÃÉa ñerra'm esempo muenenet o'ch po'poñet po'yompor-ret, ñeñtÃÉpa'cÃàho'ña e'ñe ñocpuet po'derecho. ÑamÃÉa e'ñe pocte' o'ch apcÃàha'yenet epuet po'potantañ ñeñt ÃÉ parrocma ame'ñenet. ÑamÃÉa e'ñe pocte o'ch yecÃàhatyesan po'potantañ ñeñt ÃÉ muenene' o'ch eñoteret ñamet. E'ñe pocte' o'ch etsoteñet ora attÃÉoch sherbeñet po 'yompor-ret.

CotÃÉapÃÉñats 19.

ÑamÃÉa allohuen acheñenesha' ama't erra tsena acheñer echenet derecho o'ch serrpare'tatanna'tyeset ñeñt ÃÉ atet ÃÉcotaÃÉpe'chyenet ñet ñeñt ÃÉ cohuen entyenet ñet. Amach e'moñe'taretÃÉeye attÃÉo yapa yocteÃÉn añ derecho. ÑamÃÉa e'ñe pocte' o'ch e'nyenet attÃÉoch eñoteret erra'tsentÃÉe' cotÃÉapÃÉñatser ñeñt ÃÉ cohuen entyenet ñet. E'ñe pocte' o'ch agapyenet añ cotÃÉapÃÉñatser pueycÃàhateña, ñamÃÉa e'ñe pocte' o'ch eñotachet po'potantañ ñeñt ÃÉ atetÃÉ pena añ cotÃÉapÃÉñats. Ama't errotÃÉenot eñotachet po'potantañ acheñ, ñeñtÃÉpa' e'ñe pocte' ama't po'quellcot ÃÉama't radiot ÃÉma't errotÃÉenota. E'ñe pocte' o'ch cÃàhapatyeset ñeñt ÃÉ cotÃÉapÃÉñats po'poñ anetso'mar.

CotÃÉapÃÉñats 20.

  1. ÑamÃÉa allohuen acheñenesha' echenet derecho o'ch apcÃàha'yenet ora allohuen ñeñt ÃÉ parrocma ame'ñenet ñerra'm e'ñe cohuen mueche't ÃÉserrpare'tanna'tyenet añ poctaÃÉpÃÉñet.
  2. Ñerra'm esesha' ama muenenaye o'ch cotaÃÉpe'chet e'ñe parrocma po'potantañ poctaÃÉpÃÉñet, ama pocteyaye ñerra'm po'potantañ po'huamencoteÃÉtpa' o 'ch ame 'ñatateñet ñeñt ÃÉ ñet poctaÃÉpÃÉña.

CotÃÉapÃÉñats 21.

  1. ÑamÃÉa allohuen acheñenesha' ama't erra'tsena acheñer echenet derecho o'ch cotaÃÉpe'chatyeset ñeñl pa'mÃÉcha'taretÃÉerneshet. ÑamÃÉa allohuen acheñenesha' ama't erra'tsena acheñer echenet derecho o'ch votet añecop ñeñtÃÉcha' sherbÃÉats gobiernocop.
  2. ÑamÃÉa allohuen acheñenesha' ama't erra'tsena acheñer ñeñt ÃÉ muenene o'ch taruasapretan gobierno allohuenet e'ñe attÃÉecma echyenet derecho.
  3. ÑamÃÉa erra'tsentÃÉe' cotÃÉapÃÉñatser ñeñt ÃÉ cohuen enten acheñenesha' ñerra'm shonte' acheñ ñeñtÃÉ atet ÃÉmuenenet, atetÃÉcha' perra po'gobierno. ÑamÃÉa attÃÉoch eñochet este' po'ñocÃàh muenen allohuen acheñenesha' eñalletepa'ch elecciones ama t errotÃÉenotÃÉa; allcha' vota'yenet añecop ñeñt ÃÉ e'ñe cohuen entyenet ñet. ÑamÃÉa ñeñtÃÉpa' e'ñech a'nahua vota'yenet attÃÉoch po'potantañpa' amach errotÃÉenot ÃÉpo'huamencotÃÉÃÉeye' votatenaneto ñeñt ÃÉ atet ÃÉmuenenet ñet. ÑamÃÉa allohuen acheñenesha' e'ñe pocte' vota'yeset añecop ñeñt ÃÉ cohuen entyenet ñet.

CotÃÉapÃÉñats 22.

Allohuen acheñenesha' ama't erra'tsena acheñer echenet derecho o'ch agapueñet seguridad social ñeñt ÃÉ atet ÃÉyenpuenanet po'gobierno ñerra'm esempo machayotÃÉa es pasahuet. Allochñapa' attÃÉoch amach tama penca'yeneto, e'ñech attÃÉera cohuen orrtatyenet. Ñehua, ama't erra'tsena anetser a'poctatenan pa'cheñeneshar añ derechos ñeñt ÃÉ otenet seguridad sociales.

CotÃÉapÃÉñats 23.

  1. ÑamÃÉa allohuen acheñenesha' ama't erra'tsena acheñer echenet derecho o'ch taruasa'yeset attÃÉoch gana'yeset quelle. ÑamÃÉa e'ñe pocte' erra'tsentÃÉe' taruas muenenet allcha'ña taruasa'yenet. ÑamÃÉa ñeñtÃÉ taruasatenahuet e'ñepa'ch cohuen apa'yesanet allcha' taruasatyesanet. ÑamÃÉa amuepa'ch huañapeseto po'taruaset attÃÉoch amach pallteneto quelle.
  2. ÑamÃÉa allohuen ñeñtÃÉ attÃÉecma taruasa yetset allponeshacmuetepa'ch gana'yenet quelle. Arepa'ch eñalle ñeñt ÃÉ ama amorrentaretÃÉeyaye.
  3. ÑamÃÉa allohuen ñeñt ÃÉ taruasets atsa'tataretÃÉtetepa'ch allpon ñeñt ÃÉ poctetsa allochñapa' attÃÉoch cohuen yecÃàha'yenet pamo'tseshohuen amach tama penca'yeneto puepallteñotÃÉet. Ñerra'm allpon gana'yenet ama alcanseno attÃÉoch yora'yeset ñeñtÃÉ allpon pallta'yenet eñalletepa'ch seguridad social ñeñtÃÉcha' yenpa'yenahuet.
  4. ÑamÃÉa allohuen ama't erra'tsena acheñer echenet derecho o'ch parrocmatet epuet sindicato ñeñtÃÉcha' moñenahuet ñeñt ÃÉ e'ñe ñocpueta all taruasa'yenet.

CotÃÉapÃÉñats 24.

ÑamÃÉa allohuen ama't erra'tsena acheñer echyenet derecho o'ch amesa'yenet allpon horas ñamÃÉia allpon yetÃÉ. Amach ellapenete'tÃÉe arepenete'tÃÉe taruasatset. ÑamÃÉa amesyesetepa'ch allponmat ñeñt ÃÉ vacación, atsa'tataretÃÉtetepa'ch ama't allponmat echenet vacación.

CotÃÉapÃÉñats 25.

  1. ÑamÃÉa allohuen ama't erra'tsena acheñer echyenet derecho o'ch echyenet allpon attÃÉoch yecÃàha'yenet cohuen arr patsro ama't pamo'tseshohuen attÃÉoch yora'yenet puerrar, pa'shtam, pa'paquellet ñamÃÉa attÃÉoch partatyenet ñamÃÉa attÃÉoch yenpa'yenanet po'potantañ pamo'tseshacÃàhno. ÑamÃÉa ñerra'm palltapesyenet po'taruaset alloch gana'yenet quelle echyenet derecho o'ch ayenparetÃÉtet. Amapa' ñerra'm atsna'tyenet attÃÉoch ama taruaseneto allponmat echyenet derecho o'ch ayenparetÃÉtet. Amapa' ñerra'm machayota atserrpenet, amapa' ñerra'm rretÃÉorrnanesha' amapa' ñerra'm po'nme'ten amapa ñerra'm esempo es huapoya echyenet derecho o'ch ayenparetÃÉtet.
  2. ÑamÃÉa allohuen ñeñt ÃÉ achoyoreshai ñamÃÉa allohuen cheshaneshacÃàhno ñetpa' echyenet derecho o'ch acuamÃÉpÃÉsaretÃÉtyenet ama't ñeñtÃÉ ellopnanesha' ñamet.

CotÃÉapÃÉñats 26.

  1. ÑamÃÉa allohuen ama't erra'tsena acheñer echyenan derecho o'ch estudia'yeset escuelo. ÑamÃÉa attÃÉoch estudia'yeset escuelo amach cobraneto ñeñt ÃÉ Primariacop. Allohuen cheshanesha' atet ÃÉanaret ÃÉñocpuet cÃàhocma estudienet Primaria, ñeñt ÃÉ obligatoria. ÑamÃÉa eñalletepa' escuelas allcha' estudia'yenet ñeñtÃÉcha' po'taruas penet ñamÃÉa eñalletepa' escuelas allcha' estudia'yenet estudios mas avanzados ama't añecop ñeñt ÃÉ atarr tÃÉorretsa ñeñt ÃÉ atarr es eñotets.
  2. ÑamÃÉa añecop sherben attÃÉo yecÃàhateñet cheshanesha' attÃÉochcha' eñotyenet ñeñt ÃÉ atarr sherbets arr patsro attÃÉoch e'ñech cohuen eñotatyenan po'potantañ acheñenesha'. Allochñapa' attÃÉochcha' amach muena'yeneto o'ch puerratamÃÉpÃÉsanet po'potantañ po'derechos attÃÉoch muerocÃàhtatanet. Cohuencha' yeñotatanna'tyena ama't pa 'namen acheñeneshay. Cohuencha' ya'huanten po'potantañ ñeñt ÃÉ po'poñ cotaÃÉpe'chyenet ñet. ÑamÃÉa cÃàhocmuepa'ch yamo'ts yepÃÉanna'tyena ama't pa'namen anetsocÃàhno all yeycÃàha'yena, ama't pa'namen mereñtsorecÃàhno ñeñt ÃÉ parro ye ñalletyesa, ama't pa'namen yeyomporer yepÃÉa'yen. Añecop yeycÃàhach cheshanesha' cohuen attÃÉoch e'ñech cohuen torra'yerret ñamet añecop ñeñt ÃÉ cohuen enten Naciones Unidas allochñapa' attÃÉoch allohueney e'ñech cohuen mueche't ÃÉyeycÃàha'yena arr patsro.
  3. Ñeñt ÃÉ chesha' ñeñt ÃÉ ama po'nena' pamo'mtepa' echenan derecho o'ch mueñanet erra'tsentÃÉe', escuelo ñeñt ÃÉ cohuen enten pamo 'mte.

CotÃÉapÃÉñats 27.

  1. ÑamÃÉa allohuen ama't erra'tsena acheñer echyenan derecho o'ch toÃÉrra'yenet ñeñt ÃÉ atetÃÉ yecÃàha'yenet ñet, ñeñt ÃÉ cohuen entyenet ñet. ñamÃÉia e'ñe pocte' o'ch cosha'yeñet po'taruas ñeñt ÃÉ cocÃàhnesha' entyenet ñet. ÑamÃÉa ñeñt ÃÉ eñotyenet ñeñtÃÉ atarr sherbets alloch progresa'yenet cientifico'marecop, ñeñt ÃÉpa' ñeñtÃÉcha' yenpuenahuet alloch ello atarr cohuen yecÃàha'yenet arr patsro.
  2. ÑamÃÉa ñerra'm esesha' yecÃàhcatene' ñeñt ÃÉ atarr sherbets allohuenacop atet ÃÉñerra'm ñeñt ÃÉ cientifico'marecop amapa'ñerra'm libro ñeñt ÃÉ que1lquënet allohuenacpuet amapa'erra'tsen po'taruas ñeñtÃÉ atarr sherbets allohuenacop, ñapa'echenan derecho attÃÉoch ganena quelle po'taruasot ÃÉñamÃÉa echenan derecho attÃÉoch coshapreteñet po'taruas, amuepa 'ch aprratamÃÉpÃÉsaretÃÉtena po'derecho.

CotÃÉapÃÉñats 28.

ÑamÃÉa ora allpon derechos ñeñt ÃÉ aquellcaret ÃÉarr, allohuen ama't erra'tsena acheñer echenet derecho o'ch e'ñe atetÃÉ perret. ÑeñtÃÉo'mar añ poctetsa pateÃÉ'tets anetso orrtatyesetepa' pa'namen cohuen proyectos attÃÉoch acheñenesha'pa' entyerret ora allpon po'derechos.

CotÃÉapÃÉñats 29.

  1. ÑamÃÉa allohuen ama't erra'tsena acheñer echenan po'deberes po'potantañecop ñeñtÃÉara pamo'tsesha' ñeñt ÃÉparro yecÃàhenet pa'netsro. Ñeñt ÃÉ deberespa' ñeñtÃÉpa' atfo e'ñe cohuen yeyenpannena. Ñerra'm atet ÃÉyeperra e ne all yamo'tsesheshopa' e'ñech cohuen yeycÃàhen attÃÉoch yetsotuerr ñeñt ÃÉ e'ñe cohuen puesheña'ttsocpay.
  2. Ama't yechyeneñ shonte' pa'namen derechos ñeñtÃÉcha' yorrtatyen, tÃÉarraña amach aña yorrtatatsto ñeñtÃÉ attÃÉo errotÃÉuanen yepeñ po'psheñeñ. TÃÉarro'mar ñeñtÃÉpa' ama apÃÉapahuoyaye ñeñtÃÉ atet ÃÉoteney ley ñeñtÃÉ anaret.ÃÉ TÃÉarro'mar ñerra'm errotÃÉuanen yepeñ po'psheñeñpa' attÃÉoña yeprratamÃÉpeñ ña po'derechos. TÃÉarraña ñerra'm e'ñe cohuen yeyenpannena ñamÃÉa e'ñe mueche't yeycÃàhena, ñeñt ÃÉpa' ñeñt ÃÉa poctetsa. ÑeñtÃÉpa' cÃàhocmach yorrtaten ñerra'm yechen gobierno democrática all amÃÉcha 'taretÃÉtapreteñet allohuen acheñenesha'.
  3. ÑamÃÉa ama't shonte' pa'namen derechos yechyen ñeñt ÃÉ anaret ÃÉarr, yapa' amach yorrtatsto añ derechos añecop ñeñt ÃÉ ama pocteye' enteñe Naciones Unidas. Añcha'ña yorrtaten ñeñt ÃÉ cohuen enten Naciones Unidas.

CotÃÉapÃÉñats 30.

Ora allpon derechos ñeñt ÃÉ aquellcaret ÃÉarr, ama't patrÃÉra derecho amach ahuapore 'tpahuoyaye ama't errotÃÉena.


© The Office of the High Commissioner for Human Rights

OHCHR-UNOG
8-14 Avenue de la Paix
1211 Geneva 10, Switzerland

+41 22 917-9000
udhr@ohchr.org